Nytid

Vi går hösten till mötes och en säsong med ett mångfacetterat, avancerat, excessfyllt, tartanbesatt, lite blommigt lite färgglatt och levande modeklimat tornar upp sig. Det känns intressant och jag går runt i citydjungeln och letar spets, päls och lack men finner bara skit. Varför blir vissa trender så stora medan vissa ba spolas förbi utan att någon tar notis? Vill inte se mer helsvart, baskrar, alldeles för stora väskor, upprullade chinos eller plågad modemedvetenhet. Hatar konformitet, är världens snobb. Sen kommer ju nyfilmatiseringen av Brideshead revisited upp på bio snart och då kommer väl mitt älskade preppy börja misshandlas av 16-åriga snorungar utan känsla för passform, färg eller stil.... ja ja säger då det. Men det är väl ändå dags för det antar jag. Känns lite snopet bara. Ja jag kör ju mitt race i alla fall och trivs med det, ja menar det finns ju alltid en framtid. Förresten så såg jag första avsnittet av Gossip Girl säsong 2 igår vilket var behagligt och allra mest njöt jag av Chucks fantastiska kostymer.
Nån gång ska jag skriva mina memoarer och idag har jag i alla fall skrivit baksidestexten! Kändes jättebra och jag log förnöjt åt min egen (inbillade?) förträfflighet. Skönt att känna sig viktig. Om man ska tala musik den här hösten så är det bara tre saker som gäller för mig. Supremes, Katy Perry och Of Montreals nya skiva. Den är rolig, knäpp och barnslig. Om förra skivan handlar om depression så handlar denna om sex, vilket är en intressant cykel. Nu ska jag lalla.